Badrumsrenovering — priser 2026 i Stockholm | Hantverkskollen
Badrumsrenovering — priser 2026 i Stockholm
Av Maria Söderberg··9 min läsning
Om du bor i Stockholm och funderar på badrumsrenovering 2026, är du förmodligen redan lite överväldigad av hur svårt det är att förstå vad allt egentligen kostar — och varför priserna skiljer sig så kraftigt mellan olika firmor. Efter elva år som auktoriserad rörmokare, med uppdrag från Kungsholmen till Farsta och Lidingö, vet jag att den som förstår helheten fattar bättre beslut, väljer rätt hantverkare och slipper de dyra överraskningarna.
Vad kostar en badrumsrenovering i Stockholm 2026?
Priserna varierar kraftigt, och det finns en anledning. I innerstaden — Östermalm, Vasastan, Södermalm — är både mark- och arbetskostnader högre, och många firmor räknar dessutom in restid och parkering. I ytterstaden och kranskommunerna som Nacka, Sollentuna och Järfälla är det något mer konkurrenskraftigt. Men det handlar inte bara om var du bor. Det handlar om badrumsytans storlek, hur gammalt rörsystemet är, om det finns dolda fuktskador, och vilka material du väljer.
Nedan är en pristabell baserad på vad jag och mina kollegor faktiskt offerterat under 2025–2026:
ROT-avdraget ger dig 30% tillbaka på arbetskostnaden via Skatteverket, upp till 50 000 kr per person och år. Det är pengar som gör en verklig skillnad — men kom ihåg att avdraget bara gäller arbete, inte material.
Priset per kvadratmeter — och varför det är missvisande
Många söker efter badrumsrenovering pris per kvm och hoppas på ett enkelt svar. Det förstår jag. Men siffran "per m²" kan vara direkt vilseledande om du inte vet vad den inkluderar.
Ett litet badrum på 4 m² kan kosta mer per kvadratmeter än ett på 9 m², eftersom grundkostnaderna — rivning, röranslutningar, membranarbete, inredning — är ungefär desamma oavsett yta. En fast kostnad fördelad på färre kvadratmeter ger ett högre m²-pris.
Förra hösten jobbade jag med ett par i Hägersten som hade fått ett anbud på "bara 12 000 kr/m²" för sitt 4 m²-badrum. Det lät dyrt. Men när vi bröt ner det — nytt avloppsrör, fuktspärr, plattsättning med 60×60-format, golvvärme och WC-stol — var det faktiskt ett rimligt pris. Problemet var att de inte visste vad som ingick. De hade inget att jämföra med.
Få gratis offerter från hantverkare
Jämför priser från flera hantverkare – helt gratis och utan förpliktelser
Vanligaste misstaget jag ser hos kunder är att de accepterar den lägsta offerten utan att förstå vad den inte inkluderar. En komplett offert för badrumsrenovering i Stockholm ska innehålla:
Rivning och borttransport av befintliga ytskikt och sanitetsporslin
Fuktmätning innan nytt tätskikt appliceras
Tätskiktsarbete utfört av GVK-behörig hantverkare (Byggkeramikrådets våtrumskontroll)
VVS-arbete av legitimerad rörmokare med dokumentation
Elarbeten av behörig elektriker (separat eller samordnat)
Plattsättning med angivna produkter och format
Montering av sanitetsporslin — WC, handfat, blandare, dusch
Slutdokumentation för försäkring och eventuell vidareförsäljning
Om någon av dessa punkter saknas i offerten du fått, är det inte en komplett renovering de erbjuder. Be alltid om specifikation på rad-för-rad-nivå.
Tätskiktet — det momentet du aldrig ska pruta bort
Boverkets byggregler (BBR) kräver att våtrum ska vara utförda så att fukt inte tränger igenom till angränsande konstruktioner. Det är ingen rekommendation. Det är lag. Och Boverket är tydliga: felaktigt utfört tätskikt är den vanligaste orsaken till vattenskador i svenska hem.
En kollega jag samarbetat med i fem år brukar säga: "Tätskiktet är det dyraste arbetet att ta om, och det syns minst." Han har rätt. Det är det som ligger bakom kaklet. Du ser det aldrig — men om det är fel utfört kan du räkna med en räkning på 80 000–200 000 kr för sanering och ommöblering av hela badrummet om fem till tio år.
GVK-behörighet är branschstandarden i Stockholm. Be alltid om bevis på att installatören är behörig och att arbetet dokumenteras med ett GVK-intyg.
Dolda kostnader — och hur du förebereder dig
Förra månaden jobbade jag med ett radhus i Vällingby där ägarna hade budgeterat 130 000 kr för en total renovering av sitt 6 m²-badrum. Under rivningen hittade vi fuktskador i hela golvkonstruktionen, troligen från ett läckage som pågått i flera år utan att märkas. Sluträkningen landade på 178 000 kr. Det är inte ovanligt — det är faktiskt ganska vanligt i äldre Stockholmsbebyggelse från 1960- och 70-talen.
Det du kan göra för att minimera risken:
Beställ en fuktkontroll innan du skriver kontrakt. Kostar 2 000–5 000 kr och kan spara dig tiotusentals.
Fråga hantverkaren hur de hanterar oförutsedda fynd — ska tilläggsarbete godkännas av dig skriftligt?
Lägg en buffert på 15–20% av totalbudgeten för dolda skador.
Kontrollera om bostadsrättsföreningen har regler om vem som ansvarar för stammar och tätskikt.
DIY eller proffs — en ärlig genomgång
Du kan riva kakel och sanitetsporslin själv om du är händig. Det sparar 8 000–15 000 kr. Du kan också måla och montera enklare möbler.
Men tätskikt, VVS och el? Det är ett tydligt nej från mig — inte för att jag vill skrämma upp dig, utan för att konsekvenserna av fel är allvarliga. Om din hemförsäkring utreder en vattenskada och hittar att tätskiktet saknar GVK-intyg, riskerar du att stå utan ersättning. Det är en situation jag har sett hända på riktigt, med en familj i Bromma som fick betala 240 000 kr ur egen ficka.
